↫ Tillbaka till bloggen

Hjortsafari

Att fotografera hjortar i ett hägn kanske inte låter så spännande. Men det var det. Hägnet var väldigt stort och det bestod av ett par hundra dovhjortar och ett 80-tal kronhjortar. Vi var ett gäng från BioFoto Stockholm som besökte Niklas Virsén från Fröstad Naturfoto som guidade oss runt i ett stycke natur en bit söder om Linköping. Naturen bestod av ett eklandskap med kuperad terräng blandat med öppna platser.

Jag själv kände mig väldigt hemma i denna natur, min mammas barndomshem ligger bara lite drygt 30 minuter härifrån i Boxholm. Där har jag sprungit runt sedan tidiga barnsben.

Vi smög delvis runt i hägnet och delvis satt på pass. Så det blev varierade möjligheter att ta bilder på djuren.

Hjortarna var skygga så det var inte lätt att smyga sig på dem. Man fick gå försiktigt fram och hålla uppsikt var de kunde tänkas dyka upp. Men rätt som det var när vi smög runt så ligger det en stor kronhjort en bit framför oss och vilar. Vi står lite skyddade bakom en kulle. Han upptäcker oss naturligtvis men i lugn mak reser den sig upp och börjar gå upp på en liten höjd. Där står den ett bra tag och tittar mot vårt håll för att sedan försvinna in i skogen bakom. Otroligt spännande.

Vi satt även på pass och inväntade hjortarna som sprang förbi framför och bakom oss där vi satt. Mycket spännande.

Vi sov över på en herrgård omgärdat av ett fantastiskt landskap. våra luncher och middagar bestod av ingridienser från trakten. Vad sägs om köttfärssås av hjort, vildsvinsstek med kantarellsås, päron i kolasås, har jag inte ätit sen jag gjorde lumpen som kock. Söndagens lunch bestod av grillad vildsvinskorv som grillades ute i naturen av värdparet själva. Ja maten och boendet var förstklassigt. Stort tack till värdparet och ett stort tack till Niklas som ordnade en oförglömlig helg åt oss.

Niklas Virsén skriver om de på hjortarterna följande:

Dovhjorten (Dama Dama) introducerades i Europa runt 1500-talet som jaktvilt på storgårdar. I slutet av 1800-talet rymde ett antal dovhjortar från sina inhägnader och det är sannolikt från denna stam som våra vilda dovhjortar kommer ifrån som vi har i Sverige idag. Dovhjorten är mindre än kronhjorten och deras päls varierar i färg och form. Den mest klassiska är den rödbruna pälsen med vita prickar, men de kan även vara helt svarta eller bruna. Det finns även vita dovhjortar men de är mer sällsynta. Detta är inte som många kanske tror, albino, utan en helt naturligt utseende för dovhjorten. Vi kommer sannolikt att träffa på en av dovhjortarna här som varje brunstår har ett stort harem. Denna dovhjort är vit.

Vad dovhjorten inte har i storlek mot kronhjorten tar den igen med prydlighet. Det är ett mycket vackert klövvilt med dess många färgvariationer och hjortens stora skovelhorn. Hornen på dovhjorten är mindre spetsiga än hos kronhjorten. I området finns det flera hjortar med imponerande helskovel.

Det är bara handjuren som har horn hos dovhjorten. De vuxna bockarna har så kallade helskovel, detta är horn som är grövre och större än ungdomarnas motsvarigheter. Stånghorn och halvskovel kallas dessa stegen innan helskovel uppkommer. I det område som vi ska fotografera i finns det många dovhjortar med helskovel. I det inhägnade området finns cirka 250 dovhjortar.

Att få se en kronhjort (Cervus elaphus), träda fram ur en tät dimma en daggig morgon i oktober är en magisk syn. Kronhjorten är större än dovhjorten och är rödbrun i pälsen sommartid, den kan även vara gulbrun till mörkt brun. Vinterpälsen är brunsvart. Liksom dovhjorten har den vid vuxen ålder imponerande helskovel med många taggar. Hornen är vanligtvis störst från åldern tio till fjorton år på en kronhjort. Ungdomarna får horn vid cirka ett års ålder, så kallade stånghorn.
Kronhjorten är riktigt majestätiskt när du ser den för första gången. Den är kraftigt byggd och till skillnad från dovhjortens lite mer ”skuttiga” flykt är den mer rak och bestämd i sin gång och spurt. I det inhägnade området finns cirka 80 kronhjortar.
Kronhjorten är som regel lite mindre skygg än dovhjorten vilket gör att vi sannolikt kommer att komma den ganska så nära. Detta öppnar upp för både kreativa bilder och mer närgångna porträtt. Kronhjortens bröl är ett av de allra starkaste i svensk natur. Kronhjortens brunst infaller som regel inte under tidsperioden för denna workshop. I förmån för dovhjortsbrunst och höstfärger. Däremot ska sägas att vi många gånger hör brölet från kronhjort i markerna också.

De unga kronhjortarna tränar inför stundande strider när de vuxit till sig till stora granna hjortar.

Den stolta kronhjorten med en hind.

En vacker dovhjort, nästan tagen som från en saga.

Full fart framåt. Dovhjort.

Kronhjort.

Kronhjorten rör sig majestetiskt i den fina Östergötska naturen.

Vad nu då. Är vi upptäckta. Ja i de flesta fall när vi smög omkring, tog det inte många sekunder innan de hade stenkoll på oss.

En räv strök omkring en bit från där vi satt på vårt pass. 

Kronhjortspar.

En vacker dovhjort visar sig.

Ett gäng dovhjortar.

En ljus dovhjort.

Dovhjort.

 

Skönt att vila sig en stund. Tills vi kommer och stör…

…den reser sig upp och tittar åt vårt håll…

…för att med snabba steg ta sig upp på en höjd för att spanna in oss ordentligt.

Vi rör oss i en helt sagolik natur.

Dovhjort.

Vi blev snabbt upptäckta av de vaksamma hjortarna.

Stiligt djur. Kronhjort.

En dovhjortshind i full fart.

Dovhjortshindar.

Oj, nu blev vi visst upptäckta igen.

Vildsvinskorv av vildsvin från trakten. Supergott.

Stort tack till värdparet Carl Henric och Charlotte.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

nio − ett =