↫ Tillbaka till bloggen

Härlig tid framför oss

Nu börjar våren sakta skrida fram i naturen. Ett myller av liv väller fram. Nu senast var jag på spaning efter kattuggla i Stockholmstrakten. Just nu finns det många platser med just kattuggla.

Och nu börjar deras ungar röra på sig, flygträningar hela dagarna. Kul att observera när de flyger från gren till gren. Naturligtvis får man vara lite försiktig så man inte stör. Fördelen med långa teleobjektiv som gör att man kan stå på behörigt avstånd.

Men de verkar inte bry sig om att det står någon i närheten. De etablerar sig oftast på ganska urbana platser och blir på så sätt vana att det rör sig folk i dess närhet.

Det kan vara ganska stor skillnad på storlek, där någon är betydligt mindre än de andra. Vet inte om det beror på att den inte hållit sig framme på samma sätt som de som är större.

Många dukar under, det kan vara rovfåglar som tar dem, eller att de är för svaga när det blir köldknäppar på nätterna.

Hela tiden tränar de sina vingar för att senare bli skickliga flygare och kunna överraska sina byten, som främst är gnagare.

Härliga små varelser.

På dagarna sitter de mest och tittar samtidigt som de över sin flygförmåga. På kvällarna kommer föräldrarna med mat.

Hela tiden ser man dem flyga runt från gren till gren.

Det är inte svårt att bli fascinerad av dessa små troll. 

Här sitter en förälder och sover sig igenom dagen för att senare på kvällen bli aktiv och jaga gnagare åt ungarna.

Ibland kan de vara svåra att upptäcka som här långt upp i en tall.

Ibland får man se andra intressanta fåglar. Här en gröngöling.

Och här en mindre hackspett som inte är så vanlig jämfört med den större hackspetten som är den man normalt ser.

3 thoughts on “Härlig tid framför oss

  1. Schysst bildserie!!

    Beträffande storleksskillnaden ungarna emellan, så är förklaringen att ugglor och rovfåglar börjar ruva vid första lagda ägget. Detta innebär att äggen som trillar ut vid olika dagar får olika ”ruvstartdagar” som i sin tur innebär olika kläckningsdagar. Och den först kläckta får käk först och hinner ”växa till sig” en smula innan den sist kläckta, som då blir minstingen och får svårt att hålla sig framme vid matleveranserna. Härav är det därför inte ovanligt att den sistfödde också dukar under….

    /Oscar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

10 + sexton =