↫ Tillbaka till bloggen

Hökuggla igen

Andra hökugglan jag träffar på i år. Denna gång ute på Ingarö. Ett hygge vid en liten skogssjö jagar den runt efter olika gnagare. Under tiden jag var där tog den ett par tre gnagare, varav en stor råtta.

Det var ca -4 grader och stundtals väldigt fint ljus. Hökugglan förflyttade sig mellan torrakor runt hugget och spanade ner på marken.

Ögonen på en uggla är inte cirkulära som de flesta djur, de är istället formade som små rör som går hela vägen till skallens baksida och ger dem på så vis en mycket långsynt seende. De kan upptäcka ett byte från oerhört långt avstånd. Den enda nackdelen är att deras ögon inte kan röra sig alls, då de istället måste vända på huvudet för att kunna se.

Den kan vrida huvudet i 135 grader i vilken riktning de än behöver.

En uggla har ett ganska plattliknande utseende som gör  att ljud förstärks, upp till tio gånger bättre. De hör saker som vi inte kan höra, exv en liten mus som prasslar på marken.

Efter att ha tagit och krossat sitt byte med sina klor, kommer den antingen att äta bytet helt eller riva isär det med sina klor, ugglan har nämligen inga tänder. Efter konsumtionen kommer ugglans matsmältningsorgan att komprimera päls och ben och släppa det i form av en hårboll.

Var alltid försiktig när du iakttar ugglor. Tänk på att du står på deras jaktmarker när du skådar dem. 

Man räknar med att ugglor har existerat i åtminstone 70-80 miljoner år. Så tänk på det när du träffar den att den troligen var här långt före dig.

Så här kan den sitta och spana länge, så det gäller att ha tålamod.

Den går snabbt till attack när den överraskar sitt byte på marken.

Här går den in för landning.

Sen kan den fortsätta att spana från sitt utkik.

4 thoughts on “Hökuggla igen

  1. Hade ingen aning om deras ögonkonstruktion.
    Kommer tänka på det när mina uggleholkar förhoppningsvis snart blir bebodda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fem × 3 =