↫ Tillbaka till bloggen

Vårens ankomst vid Angarnssjöängen

Brushanar (Philomachus pugnax)

Detta år är inte likt andra. Coronainfluensan har gjort att många tvingats isolera sig. Men det betyder ju inte att alla behöver sitta inlåsta. Många har säkert tagit chansen att besöka någon fin plats. Själv har det inte inneburit någon större skillnad, jag är ofta ute i naturen. En av mina favoritplatser är Angarnssjöängen i Vallentuna.

På Angarnsgruppens hemsida kan man läsa:

”Det finns en 6,5 km vandringsled runt sjöängen. Från Örsta och runt blir det nästan 9 km. Trots extrema högvatten (främst i april) kan man numer ta sig runt relativt torrskodd. Vattenståndet följs varje månad. Bänkar är utplacerade på Midsommarberget, Byksberget, Skesta hage och Klosterbacken.”

Området har en historia som sträcker sig ända till bronsåldern med gravfält och andra fornlämningar. På den tiden låg havsytan 17 meter högre än i dag och Angarnssjön var en stor sjö med djup upp mot 12 meter. Under järnåldern började byar att växa fram runt sjön som vid denna tidpunkt hade skiljts från havet.

Många människor har bebott området under vikingatiden. Finns många runstenar i området.

Riksantikvarieämbetets karta över fornlämningar.

 

Namnet Angarn nämns första gången på 1300-talet och betyder ”Viken mitt emot Garn” Garn var en by vid Garnviken.

Under 1800-talets senare del genomfördes ett större sänkningsföretag. Den första omgången, 1868 kanske aldrig blev av, men klart är att sjön sänktes 1873. Ytterligare en sänkning genomfördes 1890-92.

Efter sänkningarna hade sjön antagligen tömts på nästan allt sitt vatten. En del av den centrala slåttermarken var nog ganska vattensjuk, eftersom ett mindre område utanför nuvarande fågeltornet betecknas som impediment.

Idag förs diskussioner om hur Angarnsjön eventuellt kan återuppstå. Men det återstår mycket innan det skulle kunna bli verklighet, om det någonsin blir det. Men oavsett är Angarnssjöängen idag en fantastiskt vacker plats med massor av intressanta djur och fåglar och platser att besöka.

De historiska delarna är saxade ur en artikel ”Från fjärd till sjöäng” av Hans-Georg Wallentinus som finns att läsa på Angarnsgruppens hemsida.

Denna vår har fågellivet runt sjön startat som vanligt, kanske något tidigare. Nu i maj har gässen ungar som växer för varje dag. Stora flockar, ibland upp till ett hundratal brushanar flyger runt på åkrarna och letar föda. Jag har också observerat stora flockar av ljungpipare.

Brushanar (Philomachus pugnax)

Brushane (Philomachus pugnax)

Grönbena (Tringa glareola)

Skedand (Anas clypeata)

Gräsandshona (Anas platyrhynchos)

Många änder, bläsand, gräsand, snatterand, kricka, brunand, knipa, vigg, skedand, årta, stjärtand för att nämna några. Likadant börjar vadarna fyllas på, mindre strandpipare, rödbena, enkelbeckasin, skogssnäppa, grönbena, gluttsnäppa. Sångsvan, knölsvan och tranor ses regelbundet. Mysigt att sitta uppe på midsommarberget och se fåglarna flyga förbi under där du sitter. Så aktiviteten är stor. Sånglärkan hörs drilla runt hela området.

Brushanar (Philomachus pugnax)

Har du möjlighet åk gärna ut och besök Angarnssjöängen, jag garanterar att du får en fantastiskt upplevelse.

Platser och namn J. Stenlund 1978

Ett tips är att börja med att gå upp på Midsommarberget för att få en överblick över området. Sedan kan du välja om du vill gå ett högervarv förbi fågeltornet och runt eller vänstervarvet, då kommer du snabbt till attraktiva fågelskådarplatser som Bykberget, Lundbydiket och Grävlingholmen. På andra sidan vid Lilla och Stora Ekhammaren kan du rasta och ta en kopp fika om du går hela varvet runt.

Lycka till!

3 thoughts on “Vårens ankomst vid Angarnssjöängen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tretton + 11 =