↫ Tillbaka till bloggen

Fotografering som matlagning

Fotografering för mig har blivit lite som matlagning. Jag går ut och handlar och samlar in de råvaror som jag tänker jag ska göra något med. Det är en ganska omfattande arbete att få med sig de ingredienser som behövs för att skapa en story eller en bild.

Sedan när jag kommer hem och sätter mig vid datorn så börjar matlagningen. Går igenom det jag hämtat in, rensar ut det som inte håller måttet. och jobbar med varje del, lyfter fram detaljer, mörkar ner, ljusar upp tills jag tycker bilden sitter. Fortsätter med nästa tills jag fått ihop en story av de bilder jag hämtat in,
Det kan ibland även resultera i en enstaka bild, men tillvägagångssättet är detsamma.

Hela tiden har jag bilder i huvudet som jag jämför med, försöker återskapa det jag varit med om, även stämning och ljus. Kameran är ju bra på att avbilda ett råmaterial, sedan måste man gå vidare, delvis kan denna process starta redan vid tagningsögonblicket i kameran. Allt beroende av motiv och situation.

Jag som gillar att fotografera fåglar har ibland inte den tiden att sitta och fundera över komposition för den enskilda bilden. Utan man får tänka mer hur man är placerad, vilken bakgrund jag har.

Vissa gånger har jag kanske ingen möjlighet att ändra min position ens. Jag kan jobba med bländaren och få olika skärpedjup som förändrar bilden. Olika slutartider som kan förstärka rörelser i bilderna. Ibland kanske jag är ute efter en del av bilden, då koncentrerar jag mig bara på den delen och försöker få de bästa egenskaper att hamna just där.

Har jag en kamera som har hög upplösning är jag friare att jobba med detaljer. Det mesta av dessa tankar och idéer kommer upp vid själva fotograferandet. Ibland händer det att jag har en idé redan innan jag går ut.
Den senaste gången jag var och fotograferade, i Järbo i Gästrikland, visste jag att vi hade chans att få se kungsörn. Här hade jag från början lite idéer, jag ville försöka få ett fint porträtt på örnen. Och för det använde jag min kamera med den högsta upplösningen och ett relativt långt teleobjektiv (500 mm). Nu hade jag möjlighet att göra ett utsnitt av bilden som jag tänkt mig. Så fokus blev delvis på den uppgiften.

 

Här har jag använt ett kort skärpedjup för att få en viss effekt i bilden.

Jag vill ofta ha en händelse med i bilden, ibland måste man förstärka det för att det ska bli tydligt.

Porträtt av fåglar och djur tycker jag är spännande, ger djuret en mer personlig prägel.

Här ligger jag lågt ner med kameran vid marken för att få med skogen långt borta i bakgrunden. Tacksamt med en häger som snällt står kvar.

Här sitter jag i ett gömsle, dels för att inte störa fågeln men också kunna ha kameran uppsatt och en fjärrkontroll inkopplad. Bara att vänta på rätt ögonblick.

Likadant här. Vänta in rätt ögonblick. Kolla bakgrunden så att den är ok.

Genom att flytta sig, ibland bara några meter förändras bakgrunden och du kan välja själv hur bilden slutligen ska se ut.

 

Titta efter detaljer. Ögonen på denna öronskarv är helt magiska. Man associerar till det Leuchtenbergska safirgarnityret när man ser det. Här gäller det att ha knivskärpa.

De här tre bilderna har jag dragit ner exponeringen för att få en mer mörk bakgrund. Sedan får man kompensera exponeringen för att få fram motivet. Vid efterbearbetningen kan man förstärka den effekten genom att mörka ner bakgrunden ytterligare.

Här har jag använt ett kort skärpedjup, stor bländare. Känslan av att fågeln flyger ut ur bilden blir uppenbar.

Gå nära eller som Robert Capas motto löd. ”Är inte bilderna tillräckligt bra, är du inte tillräckligt nära.” Vid detta tillfälle var björnen väldigt nära gömslet jag satt i. Med ett teleobjektiv får du i stort sätt in bara huvudet i bilden. Här får man nog säga att jag varit tillräckligt nära. Här gäller också att bilden är knivskarp.

Ett annat exempel på att gå nära och sedan beskära bilden ytterligare i efterbearbetningen.

Här sitter jag i ett gömsle i Ungern. Jag är så nära att jag nästan får problem med min närgräns på objektivet. Sitter mitt inne i skogen med begränsat ljus. Lite exponeringskompensation hjälper mig att få en bra teckning på duvhöken. Och kort skärpedjup ger en fin bakgrund.

Att fotografera vattenfladdermöss fordrar en speciell teknik med tillgång till en laser som löser ut ett antal blixtar. Ett mycket roligt sätt att fotografera.

Här hade jag bestämt mig för att få ett fint porträtt på kungsörnen med mig hem. Jag använder mig av en kamera med hög upplösning och koncentrerar mig enbart på den detaljen.

I detta fall ser jag kanske själva stället först där jag vill att fågeln ska sitta. Då gäller det att vara tålmodig och vänta. Och ibland blir det en bild, ibland inte.

Tålamod, tålamod och åter tålamod. Ibland kan man få sitta i timmar och vänta på en bild som man föreställt sig innan.

Roliga situationer ska man inte missa. Hägern mumsar i sig den rödlistade salamandern. Kanske inte så roligt, men en fin bild blev det. Skäggmesen gränslar mellan vass-stråna.  Och här sitter spillkråkan bakom en snövall och sticker upp huvet för att se sig omkring.

Här tycker jag att jag lyckats få en väldigt fin bild av ett helt majestätiskt djur, Utan våra vilda djur blir mänskligheten en fattig art. Slå vakt om mångfalden.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tre × 2 =