Det jag kanske tar med mig allra mest från utställningen är inte bara de bilder som fick nya hem, utan de samtal som uppstod.

Flera besökare sa att de kände ett lugn när de kom in bland naturbilderna. En galleriägare, som hade en helt annan typ av konst i sitt eget galleri, kom in till oss flera gånger under veckan. Varje gång sa han ungefär samma sak: “Det är så lugnt här inne.” Kanske är det just det naturfotografi också kan ge – en stunds stillhet i en värld som ofta går alldeles för fort. Och kanske är det i den stillheten som de verkligt fina samtalen kan uppstå.

 

Vi tre naturfotografer som ställde ut delar en övertygelse. Genom att visa naturens skönhet kan vi också få människor att upptäcka att den är värd att försvara. Samtidigt räcker det inte att bara visa det vackra. Vi behöver också berätta om hur naturen skövlas, hur livsmiljöer försvinner och hur de vilda djuren alltför ofta prioriteras bort. Men sådana bilder gör, enligt min mening, störst skillnad när de visas i ett sammanhang där det också finns tid för samtal och möjlighet att förklara varför utvecklingen ser ut som den gör.

Jag trodde att jag skulle ställa ut naturbilder. Men det visade sig att utställningen lika mycket kom att handla om människor.

Om den belgiska familjen som tog med sig två tavlor hem. Om den kurdiska sjuksköterskan som berättade om sin oro för framtiden. Om den iranske fotografen som ville prata om Anders Petersen och fotografins uttryck. Och om galleriägaren som gång på gång sökte sig in till vårt rum därför att naturbilderna gav honom ett lugn.

En sak berörde mig särskilt. Flera människor med utländsk bakgrund berättade att de känner en växande oro för utvecklingen i Sverige. Oavsett hur man ser på samhällsfrågor gjorde det mig ledsen att höra människor beskriva en sådan känsla. Ingen ska behöva leva med oro över att inte känna sig trygg eller välkommen. Det samtalet stannade kvar hos mig långt efter att de lämnat galleriet.

Vi har haft en fantastisk vecka med över 300 besökare. Många har fascinerats av våra bilder på landskap, fåglar och vilda djur. Vi har fått uppskattning för vårt arbete, haft många intressanta diskussioner och fått möta människor med helt olika bakgrunder men med en gemensam nyfikenhet.

När jag nu packar ner tavlorna är det inte bara bilderna jag tar med mig hem. Jag tar också med mig alla dessa möten. De påminner mig om att naturfotografi inte bara handlar om att skildra naturen – det handlar också om att skapa möten mellan människor. Och kanske är det just där bilderna gör som allra störst skillnad.

Ankis fina bilder från Nya Zeeland. Tyvärr kom det med lite spotlights i övre bilden.

Fredriks bilder från Österlen.

P-O Gråd fick ett presentkort på 500 kr på Kameradoktorn. Jag lottade ut det till de som kommenterat i min blogg.