Försöker fånga djurens personlighet i bilderna

Jag har bjudit in ett antal av mina vänner bland naturfotografer, till min Blogg. De kommer att skriva om något som ligger dem varmt om hjärtat. Nu är det Roger Brenhagens tur. Roger och jag har träffats vid många olika tillfällen, många gånger hos Lassie i Finland och på Öland för att nämna några. Tidigare gästskribenter i min blogg har varit Staffan Widstrand, Niklas Virsén, Hans Ring, Jan Gustafsson, Ola Jennersten och Frida Hermansson. Om du vill läsa deras inlägg gå tillbaka i inläggen.

Jag började ta bilder när jag var runt 12 år gammal. Jag har alltid haft ett stort intresse för naturen, så det var naturligt att börja fotografera den. Mitt andra stora intresse var musik och det var mitt yrke tills jag fyllde trettio.

Efter det började jag arbeta som journalist och använde kameran mer och mer. Tills jag använde kameran oftare än jag skrev.

Min fotokarriär fick en boost i 2002 när jag reste till Antarktis i 3 veckor och kom hem med helt otroliga bilder. Det gav mig självförtroende att sälja bilder och hålla föreläsningar. I 2007 fick jag ett samtal från Nikon som förändrade min värld. De ville ha mig som ambassadör och resten är historia.

Jag försöker fånga djurens personlighet i bilderna jag tar på dem. Jag gillar att använda ett lågt perspektiv och ett bra konturljus, det är nog en ganska bra beskrivning av min stil.

Rogers råd till andra som vill utvecklas som fotografer är att ”Döm inte din egen framgång efter andras. Jämför dig med dig själv endast.”

Fjällräv

Ett ut av mina bäste minnen som fotograf var när jag fångade en bild som jag haft i mitt huvud i mer än tio år. Det fants bara 150 fjällrävar i dom norska fjällen för tio är sen, och det är fullmåne bara en gång i månaden. Min dröm var att fånga en fjällräv framför fullmånen. Efter lång väntan och otaliga försök lyckades jag för tio år sen! Det var fantastiskt! Den 19 september 2013 klockan 19.52 är det datum och tid som jag alltid kommer att minnas.

Nikon D4 & 200-400/4 @400, 1/100, f/4, 800 ISO

Inuti mitt huvud finns många bilder. Några av dem har jag tagit – och andra har ännu inte ”kommit ut”. Efter tio års väntan fick jag min belöning. Bilden jag drömde om var fjällräven under fullmånen, eller ”i den” om du vill.

Havsulakolonin vid Runde

Nikon D850 & 800/4, 1/1000, f/7,1, 800 ISO

Naturen är inte alltid vacker – och som naturfotograf känner jag det också som min plikt att dela det som inte är lika vackert.

Havsulakolonin på Runde yr av liv. Jag har varit där den sista veckan och fotat lunnefåglar och havssulor. Havssulorna är väldigt upptagna med att bygga sina bon – och många av dom plockar bo-material som dom hittar flytande på havet. Men inte allt som flyter är kvistar och gräs… Det är sorgligt att se de vackra fåglarna på en hög av trasiga fisknät och rep. än så länge går det bra – men när äggen kläcks och ungarna snurrar sig in i fisknätet de ligger på, så dör dom.

Jag har alltid tyckt om bävern – och när jag var en liten pojk tog min far med mig ut i skogen där det var en fin liten älv där dom bodde. Efter det har jag lärt mig mycket om denna lilla ”byggmästaren”

Nikon D6 & 800/5,6, 1/125, f/7,1, 1600 ISO

Många ser på bävern som ett skadedjur – när bävrarna bygger sina dammar, kan värdefull skog översvämmas och dödas. Detta kan orsaka lokala problem, vilket också är fallet med bäverns påverkan på vägar och jordbruksmark.

Men bävern er en nyckelart med att bäverdammar kan berika landskapet genom att göra det mer varierat. Därigenom förbättras betingelserna för flera växt- och djurarter. Dammarna kan sätta stora områden ovanför dämmet under vatten så att det bildas stora träsk med en mångfald av vattenväxter, insekter och fiskar

När dessa vattensamlingar så småningom växer igen helt och hållet bildas näringsrika ängar – så kallade bäverängar. Så bäverns omdaning av landskapet utgör en ekologisk viktig funktion.

Järv & ”björnboxen”

I år har jag haft tur och fått fotat järven vid flera tillfällen. Den här järven tittade in i min ”björnbox”.

Nikon D5 & 14-24/2.8 @14mm, 1/400, f/10, 800 ISO

Nya vinklar och nya situationer. Jag har designat en ”björnbox”. Det är en liten fyrkantig stålbox som jag placerar en kamera och vidvinkeln inuti. Den är justerbar för storleken på både kamera och optik och jag använder en radiosändare som heter PocketWizard Plus III för att trigga kameran. Jag sitter ungefär fem meter bort i ett gömsle och väntar på att järven ska lukta på min optik. Järven är kanske det minst kända av våra stora rovdjur, men den har ändå ett envist rykte om sig att vara ovanligt aggressiv och glupsk. Det gammalsvenska namnet för järv är filfras, som kommer av tyskans Vielfrass och betyder storätare.

Tornfalk & Fullmåne

Nu på söndag var det fullmåne och jag hade tur att fota en tornfalk som satt på en gren – medfullmånen bakom!

Nikon D5 & 600/4, 1/160, f/5, 1600 ISO

Tornfalken är en medelstor falk med en lång stjärt och långa vingar som är smala vid basen, och som i utsträckt tillstånd är ganska trubbiga. Formen på fågeln påminner om sparvhökens. Namnet tornfalk nämns år 1728, men är troligen äldre. ”Torn-” syftar på artens vana att utnyttja höga byggnader som häckplatser. Förr när kyrkan var den enda högre byggnaden i socknen användes ofta kyrktornen som boplats. Arten har också kallats kyrkofalk.

Enligt litteratur från 1800-talet var tornfalken då en vanlig rovfågel i hela landet, troligen den vanligaste. Under senare hälften av 1800-talet skedde en långsam, successiv minskning som varat in under hela 1900-talet. Läget just nu verkar dock vara mer stabilt. I södra delarna av landet verkar antalet till och med att öka, tack vare flera holkuppsättningar. Idag beräknas beståndet till ca. 3.000 par, varav 2.400 par i Norrland.

Skogshare i snöstorm

Skogsharen finns i princip i hela landet utom i utpräglade jordbruksmarker. Skogsharen byter päls som en anpassning till det nordliga klimatet. Den har därmed kamouflage i snö och på barmark.

Nikon D6 & 180-400/4, @230 1/1250, f/6,3, 10000 ISO

Eftersom dagarna är lika långa från år till år vid givna tider, brukar pälsbytet påbörjas vid samma tid varje år. Hur lång tid hela skiftet tar, beror dock på temperaturen. Under kalla höstar sker bytet därför snabbt och när hösten är varm, blir det utdraget. Undersökningar har visat att skiftets rytm och även pälsfärgen är ärftlig – skogsharar från Norrland som flyttats till södra Sverige har fortsatt att skifta till sin vita vinterpäls tidigt, trots frånvaro av kyla och snö.

Skogsharen är mest aktiv i skymningen och på natten och tillbringar dagen i vila, ofta i en jordhåla, en skreva eller i snö. Under parningsperioden är den dock mer dagaktiv.

Lunnefågel på Runde

Fågelberget Runde med sina gröna omgivningar och branta klippor är känt för sina stora mängder häckande fåglar och med över 100 000 häckande par.

Nikon Z9 & 14-24/2,8 @14mm, 1/200, f/7,1, 800 ISO

Huvudmotivet är den fantasifulla Lunnefågeln som med sin röda näbb sticker ut från de karga klippkanterna men runt ön finns också Stormfågel, Havssulor och Toppskarvar. Jag har varit här ute i över en vecka – och haft några spännande dager med mycket väder! Omkring hälften av fåglarna ligger och ruggar på sina ägg – den andra hälften lagar sitt bo och förbereder sig inför häckningen

Lappuggla, Strix nebulosa

En av mina favoritfåglar är lappugglan – Och den här honan kom rätt så nära! Lappugglan är en av världens största ugglor med ett vingspann upp mot 135–160 cm, så jag kände luften från vingarna när deg drog förbi!

Nikon Z9 & 600/4, 1/2500, f/6,3, 1600 ISO

Då lappugglan är helt beroende av smågnagartillgången är populationssvängningarna stora i Sverige. Vissa år påträffas häckande lappuggla inte alls eller endast med enstaka par, medan ett förhållandevis stort antal kan gå till häckning under goda sorkår och då vanligtvis med koncentration till vissa delar av Norr- och Västerbotten samt Jämtland. Det allvarligaste hotet utgörs av minskad tillgång på lämplig häckningsmiljö och särskilt på boplatser på grund av skogsbruk. Lappugglans status som häckfågel upprätthålls numera till mycket stor del på artificiell väg genom ideella insatser inom artens kärnområden i Sverige.

Här nedan är en video som Roger har gjort med fototips från A till Å. Mycket bra tips om naturfotografering.

Läs och lär!