Att fotografera naturen har alltid varit min fristad, men det var först när jag riktade kameran mot himlen och fick syn på fiskgjusen som något förändrades. Den kraftfulla rovfågeln, med sin distinkta vita buk och genomträngande gulsvarta blick, väckte en fascination som snabbt växte till passion.

Den första gången

Jag minns fortfarande första gången jag såg en fiskgjuse på nära håll. Det var tidig morgon vid en sjö omgiven av tät skog. Dimman låg fortfarande kvar över vattenytan när jag hörde det karaktäristiska, gälla lätet. Plötsligt dök den upp – svävande ovanför vattnet, spanande efter rörelser under ytan. Jag hann knappt med innan den störtdök ner och fångade en fisk med sina kraftiga klor. Ett ögonblick av rå precision och naturlig skönhet.

Jakten på det perfekta ögonblicket

Att fotografera fiskgjusen är inget för den otålige. Det krävs timmar av väntan, att lära sig läsa fågelns rörelser, känna till dess vanor och – kanske viktigast av allt – att smälta in i miljön.

Min utrustning har blivit min följeslagare: ett långt teleobjektiv, snabb slutartid och tyst autofokus är avgörande. Men teknik i all ära – det är tålamod, respekt och närvaro som gör bilden levande.

En symbol för vildhet och frihet

Fiskgjusen är inte bara en skicklig jägare – den är också ett exempel på naturens balans. Den hämtar sin föda ur sjöar och vattendrag, bygger sina bon högt uppe i träd eller på konstgjorda plattformar, och återvänder ofta till samma plats år efter år. Att få följa en individ eller ett par under en hel häckningssäsong är en ynnest och ett privilegium.

Mer än bara en bild

För mig handlar fotograferandet inte bara om att få en snygg bild – det handlar om att fånga en känsla, en berättelse. Varje foto av en fiskgjuse är ett fönster in i en värld som alltför många missar i vardagens brus. Det är mitt sätt att visa på skönheten och vikten av att bevara vår natur.

Jag har mött fiskgjusar på många platser i Scandinavien, från norr till söder. Utomlands i Brasilien, Florida, Costa Rica och i Afrika och i flera länder på den Europeiska kontinenten. Den finns på de flesta kontinenter. En av världens mest spridda hökfåglar.

Honan sitter vid boet och väntar . Generellt skiljer sig hanen och honan åt i bröstets fjäderdräkt, där honor oftare har ett tydligare och mörkare bröstband än hanar, som ofta har ett ljusare eller nästan vitt bröst. Honorna är också något större än hanarna. Dessa bilder är fotade i Huddinge kommun med mitt teleobjektiv nikon 400/2,8TC.

Hanen sitter i torrakan och spanar.

De lämnar boet för att fiska en bit bort i sjön.

Hanen kommer tillbaka med en rejäl brax.

Och levererar till ungarna som vid denna tidpunkt (juli) är nästan lika stora som föräldrarna.

3 ungar i boet samt honan. Den här bilden är tagen med Nikon Z9 och objektiv 400/2,8TC. Här har jag den interna konvertern (1,4x) påslagen och dessutom en extern 2x konverter. och sedan har jag formatet DX aktiverat. Då blir brännvidden motsvarande 1680mm. 1/2000s, f/8,0 iso 640.

Här ser man tydligt vilka enorma klor fiskgjusen är utrustad med. Tappar sällan sitt byte.

Ungarna är trots sin storlek inte flygfärdiga. De tränar intensivt i boet genom att hoppa upp och ner och flaxa med vingarna.

Här är lite bilder från Mälaren för några år sedan. Jag fotar från en båt.

Ibland händer det att fiskgjusen är under vattnet, men tar sig alltid upp.

Här är ett par bilder tagna i Florida för några år sedan. Boet satt på en stolpe vid ett brofäste.

Bilden är tagen på Angarnssjöängen när fiskgjusen fångar en stor fisk…

…den jobbar för att få upp den i luftrummet. Jag lägger mig ner på rygg och den snurrrar över mig längre och längre upp.