I helgen var jag på en skogskurs, Syftet med kursen var att lära sig invitera nyckelarter och rödlistade arter i våra skogar. Denna kursen var inriktad på trädsvampar och lavor och en del växter. Våra ciceroner var Helen Björnström och Sebastian Kirppu. Helen jobbar med svamp och naturskog. Specialområden är naturvårdsarter i boreal skog, marksvampar i sandtallskog och kalkbarrskog. Oerhört kunnig. Sebastian är skogsbiolog och har länge arbetat med naturvärdesinventeringar av skog, framför allt boreal skog (barrskog) och engagerat sig för skogens biologiska mångfald. Också han oerhört kunnig.

Mycket lärorikt. Vi besökte två naturreservat mellan Falun och Rättvik. På lördagen besökte vi Korantberget. Skogen på Korantberget består mest av äldre barrskog Vi koncentrerade oss på gamla granar. I skogen har det enbart skett plockhuggning.

Men skogen har mer karaktären av en urskog. Många spår av tidigare bränder med träd vars skador har vallats in och läkts. Dessutom brandstubbar. Vi tittade mest på tädsvampar och olika lavor. Här gällde det att ha lupp för att kunna se karaktären på lavan. Korantberget är ett vackert skogsområde med gott om bär och svamp. Området ligger långt från civilisationen, innehåller nästan inga stigar och vildmarkskänslan är stark. Det var inte helt lätt att ta sig fram i terrängen.

På kvällen blev det föredrag och genomgång av det vi sett under dagen.

På söndagen besökte vi ett annat naturreservat Ramsellsskogen. Vacker som en trollskog. Man fick vara försiktig, marken var full av stenblock bevuxna med tjock mossa. Så trampade man fel kunde man åka ner i en skreva. Jag fick hjälp att tälja till en stav för att det skulle bli lite stadigare. Här kunde man se spår av skogsbränder för flera hundra år sedan. Denna dag var vi mest intresserade av tall och dess svampar och lavor.

Det är viktigt att det finns många människor som har kunskaper om alla dessa rödlistade arter i våra skogar. För en sak är helt säker, skogsbolagen, om de är statliga eller privata, skiter fullständigt i dessa arter. De utplånar med glädje de rester som finns kvar. Man är bara intresserad att skapa virkesåkrar som saknar alla dessa arter och är en katastrof för den biologiska mångfalden. Här handlar det bara om pengar. Trots att denna näring är relativt marginell i ekonomiska termer så har de en stark lobby som manipulerar våra politiker på ett effektivt sätt. Vi får sätta vårt hopp till att man i EU fattar beslut som gör att skövlingen av våra skogar upphör.

Här är jag tillsammans med en stor grupp intresserade människor med stort engagemang för att skydda våra skogar. Foto: Erik Hansson

På vägen träffade vi på en fin tjäderhöna.

Många av dessa träd är mellan hundra och 350 år gamla.

Märkliga former på träden i skogar som fått växa som de vill.

Ett träd som en spillkråka har bearbetat.

Lustiga måsvingar av den lille märgborren.

Bra att ha en spegel, många av svamparna sitter under en låga.

Brandljud är en stamskada på träd som orsakas av värme från en skogsbrand och kådans uppgift är att läka sår och skador som uppstått på trädet. Träden som står kvar kommer, på grund av att de härdats av branden, att bli motståndskraftiga, starka och seglivade.

Knärot en rödlistad art bland många andra rödlistade arter som vi fick se. Knärot ska inte lägre få utgöra ett hinder för skogsbruk. Det är ett av de förslag regeringen vill se när den tillsätter en utredning med förslag för nya regler för fridlysning och ersättning till markägare.

Brandstubbar som kan vara flera hundra år gamla.