↫ Tillbaka till bloggen

Bohuslän – fina höstdagar

Vi åker till Norra Bohuslän på hösten. Dels för att njuta av den klara luften och fina ljuset. Men också för att äta lite skaldjur framförallt hummer.

Vi startar veckan med lite färska räkor ute på klipporna.

Nere vid klipporna hittar jag motiv överallt. I år är det mycket sidengröna alger vid vattenbrynet. Vet inte vad det är tecken på. Kanske någon form av övergödning. Men man kan inte låta bli att tycka det är vackert.

Vi tar en sväng upp i skogen där vi vandrat omkring under 20 års tid. Då ser vi att skogen är borta. Som en mardröm. Marken helt sönderkörd och vattenskadad, ser ut som en krigsskådeplats. Jag googlar lite på vem som äger skogen. Det visar sig vara en privat ägare, med i styrelsen sitter några norrmän. Ordförande är en 50-åring boende i Saltsjöbaden i Stockholm.

Ledsna går vi vår vanliga runda genom den före detta skogen. Nya plantor har satts. Här kommer det att bli ett trädplantage, aldrig mer någon skog. Sägas ska att detta var en gammal naturskog med vindpinade tallar och inslag av mycket lövträd.

Möjligen ska de anlägga tomter som kan säljas till rika norrmän som får en fantastisk utsikt över  den bohuslänska skärgården. Skogen gränsar till naturreservatet som ligger längs ut på spetsen ut mot havet. Jag tycker att det skulle finnas regler för hur markägare får misshandla sin mark. Man får inte misshandla sina medmänniskor, likadant skulle det vara förbjudet att misshandla naturen. Skogar och marker måste i någon mening anses tillhöra alla människors gemensamma egendom.

Idag anländer våra kära vänner, Leffe och Birgitta. Vi tar oss ut till Kosteröarna, går av på den norra ön. Ön består till största delen av ett naturreservat. Vegetationen är vindpinad och vild, skiftande biotoper allt från snårig skog till områden som mera liknar en savann. Längs norr ut har inlandsisen skapat stora klapperstensfält. Mängder av runda stenar som formar naturen på ett intressant sätt. Man kan tydligt se hur de olika havsnivåerna som bildats genom årtusenden format klapperstenarna i terasser.

 

Annars går vi runt på Bohusgraniten den yngsta bergarten hos oss och som  bildades för 920 miljoner år sedan.

De mörka diabasgångarna är typiska för Kosterskärgården. Det ser ut som att någon doppat en pensel i färg och dragit långa svarta streck tvärs över öar och skär. Man har räknat till närmare 700 sådana gångar i Kosterskärgården. De bildades när diabasmagma från jordens inre trängde upp i sprickor i jordskorpan för omkring 1,4 miljarder år sedan. I folkmun kallades det för ”Hin Håles (Djävulens)  Harvedrag”.

Vissa träd har fått fantastiska former i sin strävan mot ljuset, vissa ser nästan ut som julljusstakar där de olika grenarna strävar upp för att nå ljuset.

Detta måste vara ett paradis för en landskapsfotograf, samtidigt en oerhörd utmaning att ge denna natur rättvisa i bilden. Den helhet man får genom att stå och betrakta dessa formationer, kan vara nog så svårt att skapa en bild av.

En liten del av Sydkoster samt arkipelagen och vattnet utanför Kosteröarna ingår i Kosterhavets nationalpark, som sträcker sig från den norska gränsen i norr till vattnen utanför Grebbestad i söder. Parken omfattar nästan 400 kvadratkilometer, varav runt 98 procent är marina miljöer. I Kosterhavet finns 6000 marina arter, varav cirka 300 av dem är sådana som inte har hittats någon annanstans i Sverige. Syftet med parken är att skydda dessa arter, och bevara området i väsentligen oförändrat skick.

Skaldjursfrossa med vänner. vi botaniserar i den lokala fiskehandeln nere vid hamnen. Tittar ut varsin hummer i de stora bassängerna. På kvällen njuter vi av havets frukter. Det blev både hummer, havskräftor, räkor och ostron. Det fiskas hummer i vattnen utanför oss, alla vikar är fulla med små flöten och det är båtar överallt som prövar lyckan att få upp dessa dyrgripar.

Degen efter tar vi oss till Tjurpannans naturreservat lite norr om Grebbestad. En underbar plats med utsikt över havshorisonten. Det är alltid lite dramatiskt när det blåser och stormar här. Denna gång var det lugnt men med ett fint filtrerat ljus som ger fina färger och skiftningar i granitklipporna. Vi såg en del fåglar som skarv, trutar, skator, tornfalk, stenskvätta.

  

Vi gick en lång promenad över klipporna så det blev väl sammanlagt en 7 kilometer. En härlig dag.

Som alltid tar alla äventyr slut. Våra vänner åker hem till Stockholm, vi är kvar en dag till och slutar veckan som den började med färska räkor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sju + fjorton =